I våra skogar, våtmarker, torrmarker och berg lever miljontals olika djurarter. Vår miljö är också viktig för vårt behov av mat, energi, vatten och material för att tillverka saker. Dessutom renar våra omgivningar både luft och vatten. När vi förstör, till exempel genom utsläpp eller genom att hugga ner skog, hotar det både djurens och vår överlevnad.
Visste du att ryggradsdjur (som ex. giraffer, fåglar och reptiler) har minskat med 60 procent (!) sedan 1977? Alkoholproduktionen är en bidragande faktor till detta då det kräver mycket vatten och land, samt släpper ut farliga gifter i naturen som påverkar djur och växter och hotar ekosystemet. På flera ställen runt om i världen protesterar lokalbefolkningen mot alkoholindustrins utsläpp. Många länder saknar tyvärr den miljölagstiftning som finns i Sverige. Konsumenter, politiker, näringslivet, forskare; vi måste alla hjälpas åt för att skydda vår odlingsmark, våra floder och hav till framtida generationer.
Vad tänker du att du kan göra?
Köp inte produkter som har tagits fram genom olaglig vildmarkshandel och som hotar att utrota djurarter.
Det tar ungefär 20–25 år för ett tuggummi att brytas ned av naturen. Släng inte skräp på marken utan använd alltid en papperskorg.
När du ska skriva ut något, fundera en extra gång på om det verkligen behövs. Kanske kan du skriva ner det på datorn eller i mobilen istället?
Lär dig mer och ta reda på vad du kan göra för att #BliMålmedveten på www.globalamålen.se
Kolbeinn Karlsson är född 1982 och bosatt i Uppsala. Han bokdebuterade 2009 med Trollkungen, men hade redan innan gjort sig ett namn i serie- och konstvärlden med serier i Galago och Hjälp! samt medverkan i internationella antologier och utställningar. I Kolbeinn Karlsson har Sverige helt enkelt en ung serieskapare med en personlig vision som inte står tecknare som Joakim Pirinen eller Max Andersson efter.
Den tunna strängen mellan världen inne och världen ute
Jag har jobbat utifrån tankar kring vår relation till planeten och ekosystemet, hur vi relaterar till någonting vi är 100% beroende av ska funka, samtidigt som vi dras in i oss själva mer än någonsin. En samexistens, som också är ett ansvarstagande och ett erkännande av våra egna behov. Ingen människa är en ö.
