Var tionde sekund dör en människa i världen på grund av alkohol. Låg- och medelinkomstländer, särskilt i Afrika, är särskilt hårt drabbade. Samtidigt sponsrar regeringar och olika utvecklingsaktörer alkoholindustrin med miljarder.

Utvecklingsstöd, skattelättnader, avdrag för marknadsföring och produktionsstöd – så stöttas alkoholindustrin med miljarder i skattepengar runt om i världen, ibland till och med under benämningen utvecklingsbistånd. I en ny rapport publicerad av Vital Strategies visas hur ekonomiskt stöd på olika sätt ges till en industri vars produkter ligger bakom tre miljoner människors död varje år.

Regeringar använder ekonomiska styrmedel för att stimulera tillväxt hela tiden. Men när denna tillväxt leder till en ökad konsumtion av alkohol – särskilt i låg- och medelinkomstländer – uppstår en tydlig intressekonflikt. Att stimulera tillväxten av en produkt som påverkar så många människors hälsa negativt, som bidrar till våld och olyckor, och som hindrar en hållbar utveckling på så många sätt är faktiskt helt sjukt.

Alkohol är en av de största riskfaktorerna bakom icke-smittsamma sjukdomar (bland andra cancer, hjärt-kärlsjukdomar och leversjukdomar). I åldersgruppen 15-49 år är alkohol den främsta riskfaktorn bakom ohälsa och för tidig död rent generellt. Räknas dessutom så kallade andrahandsskador in (våld, olyckor som påverkar andra än den som dricker etc), sociala kostnader, påverkan på ett lands produktivitet, sjukhuskostnader etc,  så blir bilden än värre. Ur rapporten:

”Det är därför helt otroligt, med tanke på den enorma mängden dödsfall och sjukdomsfall, att globala utvecklingsaktörer på hög nivå uppmuntrar länder att ge ekonomiska fördelar till förövaren – alkoholindustrin – under sken av utvecklingsbistånd.”

Större delen av de här stöden går under vad som i rapporten kallas ”development assistance” från regeringar i höginkomstländer till låg- och medelinkomstländer. I slutändan hamnar vinsten hos stora multinationella alkoholbolag – med huvudkontor i höginkomstländer.

”Incitament som ges till alkoholindustrin är ofta motiverade som ekonomiska fördelar, för att främja ekonomisk utveckling, skapa jobb eller producera välbehövliga skatteintäkter. I verkligheten finns det en direkt intressekonflikt mellan de ekonomiska målen … och folkhälsomål för att minska de skador som orsakas av NCD och alkohol. Denna rapport avslöjar hur dessa incitament i huvudsak främjar alkohol till förmån för industrin, till nackdel för individer och samhällen.”

Rapporten innehåller följande rekommendationer:

• Använd finanspolitik för att minska tillgången på produkter som skadar hälsan och direkt tillgänglig ekonomi för att stärka hälso- och sjukvårdssystemen. Omfördela besparingar eller potentiella nya intäkter för att förbättra hälsobudgetarna.
• Avveckla incitament som kan vara skadliga för hälsan. Viktiga lärdomar kan dras av tobakskontroll. Till exempel kan regeringar kräva insyn i interaktioner mellan statlig personal och alkoholföretag och begränsa alkoholföretag från att få utvecklingsstöd.
• Följ anpassningen av alkoholindustrins beteende och företagsåtgärder under och efter kriser. Alkoholföretag runt om i världen utnyttjar COVID-19-pandemin för kommersiell vinst, inklusive partnerskap med regeringar, internationella organisationer och hälsovårdsföretag. Sådana interaktioner bör inte distrahera från folkhälsomål.
• Undvik inflytande från alkoholindustrin. Regeringar och utvecklingsaktörer bör undvika de intressekonflikter som uppstår i samband med alkoholindustrins engagemang. Från finans till handel till hälsomyndigheter, måste regeringar vara konsekventa i alla politikområden som behandlar alkohol.
• Övervaka investeringar som görs i alkoholindustrin genom robust datainsamling och genom att spåra varje investerings totala påverkan.
• Beräkna hälsokostnaderna för incitament till alkoholindustrin. Incitament som främjar ekonomisk utveckling och skapande av arbetstillfällen måste vägas mot hälso- och sociala kostnader. Länder bör överväga om investeringar är hälsopositiva eller hälsonegativa.

Att använda skattepengar för att stärka alkoholindustrin slår tillbaka hårt: En ökad alkoholkonsumtion innebär ännu större skador, mer lidande, fler döda och en väldig belastning på sjukvårdssystemen. Detta gäller särskilt låg- och medelinkomstländer som tydligt bär en oproportionerligt stor del av bördan.