Coronakrisen och alkoholpolitik – särskilt viktigt i låginkomstländer - IOGT-NTO-Rörelsen

Coronakrisen och alkoholpolitik – särskilt viktigt i låginkomstländer

Publicerat 2020-04-20

Coronavirusets effekter på människors liv och hälsa och på samhället i stort kommer att bli enorma. Alkoholpolitik står av naturliga skäl inte överst på agendan hos världens hälsoministrar just nu, men när det allra mest akuta läget är över finns goda argument för att faktiskt titta på frågan och stärka de insatser som redan görs för att begränsa skadorna från alkohol.  

Våra främsta rekommendationer när det gäller alkohol och alkoholpolitiska insatser under coronakrisen är de här:  

1. Minska bördan på sjukvården 

Den stora mängden människor som insjuknar i covid-19 under kort tid riskerar att få sjukvården att kollapsa. Låg- och medelinkomstländer, ofta med svaga hälsosystem, löper här en extra stor risk. Alkohol är en av de stora riskfaktorerna bakom ohälsa i världen, och vi vet att också här är människor i de fattiga länderna drabbas relativt sett hårdare av alkoholens konsekvenser. Ett exempel är Sydafrika, där alkohol enligt professor Charles Parry beräknas orsaka 172 dödsfall varje dag.  

En mer aktiv alkoholpolitik – främst genom att minska tillgängligheten (eller stänga alkoholförsäljning helt som man gjort i exempelvis Sydafrika) och högre priser genom alkoholskatt – kan tydligt och snabbt bidra till att minska trycket på sjukvården.  

2. Minska risken för våld i hemmet 

Alkohol är kopplat till en ökad risk för våld. I en situation där familjer måste leva isolerat i veckor eller månader, dessutom under ökande ekonomisk stress och oro, ökar risken för våld, både i nära relationer och riktat mot barn. Vi ser redan rapporter som pekar på den här utvecklingen. Alkoholförebyggande arbete genom ett mer aktivt policyarbete kan bidra till att minska våldet.  

3. Alkoholskatt ger resurser till att stärka sjukvården 

Högre priser på alkohol genom alkoholskatt är en klassisk win-win. Evidens visar att det här är det mest kostnadseffektiva sättet att minska skadorna från alkohol – samtidigt som skatterna skapar resurser som kan användas exempelvis för att investera i hälsosystemet. Vi föreslår att en särskild sjukvårdsavgift läggs på den vanliga alkoholskatten. 

4. Motarbeta desinformation om alkohol och corona 

På en del platser sprids myter om hur man kan döda coronaviruset genom att dricka alkohol. Detta är inte sant, snarare kan alkohol öka riskerna i och med de negativa effekter den har på människans immunsystem.  

5. Det är inte dåligt omdöme vi behöver 

Att alkohol påverkar människors omdöme, riskbedömning och beteende är välkänt. Detta kan i sin tur öka riskerna för att viktiga instruktioner om handhygien, fysisk distansering med mera inte följs.  

6. Alkoholprevention är en kritisk faktor i fattigdomsbekämpning 

Redan nu ser vi enorma ekonomiska effekter av coronavirusets spridning. Det är uppenbart att folkhälsokrisen också kommer att utvecklas till en fattigdomskris på många ställen. Vi vet att alkohol påverkar och förvärrar flera dimensioner av fattigdom, och att alkoholpreventiva insatser såsom evidensbaserad alkoholpolitik är centrala för att bekämpa den.  

7. Alkoholförsäljning är inte en kritisk samhällstjänst 

Många länder har nu stängt alla icke samhällskritiska affärer och tjänsteutövare. En del länder, till exempel Grönland och Sydafrika, har förbjudit all alkoholförsäljning under krisen, medan andra ser alkoholförsäljning som så viktigt att affärerna hålls öppna. I vissa fall sker till och med hemleveranser. Vår tydliga rekommendation är, baserad på den ökade risken för våld och på grund av den belastning alkoholrelaterade skador redan utgör på sjukvården, att alkoholförsäljning inte bör ses som samhällskritisk.  

Pierre Andersson

Policyrådgivare, IOGT-NTO-rörelsen